Det har blivit en lååååång paus i mitt bloggskrivande. Inte med avsikt, men det har bara råkat sig så.
Efter att jag grävde fram en halsduk, som har blivit oanvänd, trots att både färg och material är helt underbart, men längden var helt fel. Två varv kring huvudet hängde som ett klumpigt halsband och tre varv kändes som om man nästan stryptes. Till slut tog jag beslutet att sprätta upp hela härligheten och göra om. Jag gillade mönstret och med en vag minnesbild att jag någon gång skrivit i min blogg om den, så stickade jag om den pånytt.
Sjalen i fråga var KyJy #10 från 2016. Då stickade jag 12 mönsteromgångar, men mönstret tänjs ut så mycket mer än vad jag någonsin kunde föreställa mig, så nu stickade jag om den med 8 mönsteromgångar istället. Jag stickade hela nystanet igen, så sjalen blev lite bredare än tidigare och sitter nu helt perfekt som en sommarsjal ska sitta.
Tja, eller om man nu kan kalla det för sjal, eftersom det är en rundstickad tub, så tubhalsduk/wrap kanske?
Jag älskar mönstret, och märkte två saker när jag stickade om den här.
Nummer ett; jag har utvecklats som stickare under de här åren sedan jag stickade den här första gången, eftersom jag kommer ihåg att jag ofta tappade bort mig i mönstret och tappade maskor, medan nu löpte det på betydligt bättre.
Nummer två; Det är skillnad på verktyg! Nuförtiden stickar jag med rundstickssystem med utbytbara ändstickor och kablar. Och jag har lärt mig att när jag stickar runt, byter jag ut den vänstra ändstickan till ett nummer mindre, i det här fallet hade jag 5 mm i höger sticka och 4,5 mm i vänster sticka. Det innebär att det är lättare att dra upp maskorna pånytt från kabeln till stickan, och stickningen löper bättre. Skillnaden i stickningen märks inte, åtminstone i mina handarbeten, eftersom den högra stickan styr storleken på maskorna.
