tisdag 22 november 2016

Vantar, vantar, mera vantar...

 Så kom den igen. Ruschen när man igen skulle plocka fram varmt åt Prinsessan på händerna och märkte att nästan alla vantar börjar igen vara för små! Dessutom hade förskolegruppen otur att inte ha något torkskåp innan värsta ovädret bröt ut, så det behövdes flera vantar för att hålla en Prinsessa torr och varm om händerna.

Så det var bara att ta itu igen. Novitas 7 bröder garn brukar vara en av mina favoriter till vantar så jag började med att gräva i de gömmorna efter någon passlig färg. Hittade Tiger-färgen som jag gissade att Prinsessan kunde gilla att bli en liten tigertass. Därtill Marchmellows-färgen jag stickade redan benvärmare åt henne av. Till slut tog jag ännu och stickade åt henne ett par Finlands-vantar, som hon skall få på självständighetsdagen i julkalenden den 6.12.

Nu borde jag ännu ta och sticka några par tunnare vantar, som innervantar (bästa sättet att hålla sig varm och lite längre torr är att ha ett par lite tunnare vantar som sitter bra på handen, och sedan på det ett par lite tjockare par ovanpå) eftersom hon har lyckats tappa bort två högervantar av det tunnare slaget redan på förskolan...

Favorittummen är fortfarande den indiska tumkilen, men eftersom dotterns hand börjar bli längre och smalare brukar jag förlänga tumkilen, så att jag stickar ett mellanvarv utan ökningar mellan ökningarna antingen mellan varje eller varannan ökning.

De pastellfärgade Marchmellows-vantarna är KyJy #15.2 med en vikt på 47 g, medan de tunna randiga är KyJy #15.1 med en vikt på 15 g.

Och till slut vill jag ännu dela med mig hur kul det är emellanåt att försöka ta foto på sina alster. Linslusen vill ha också vara med...

måndag 21 november 2016

Pysselnetans halsduk

Eftersom prinsessan tyckte ändå att den rödrandiga halsduken blev för stor och jobbig att använda, bestämde jag mig för att pröva Pysselnetans sjalkrage. Men eftersom jag nu aldrig kan följa mönster, blev det ju som det blev och blev ändå till slut nåt helt eget...

Istället för fasta maskor virkade jag halvstolpar. Jag använde samma garn som till de andra halsdukarna, Red Hearts Soft, som är så underbart fluffigt och mjukt.
Färgen blev en grann turkos,med tanke på frökens Frost-fascination, så tänkte jag mig en kombination med vitt så att det blir en "Elsa"-halsduk.
Jag virkade med virknål 7, och istället för att lägga upp med kedjemaskor, började jag direkt med halvstolpar enligt Little Monkeys Crochet tutorial.

Jag virkade ihop den och fortsatte med kanten runt i vitt garn med halvstolpar även här, istället för stolpar, eftersom jag gillar kanten som blir med halvstolpar. Till slut broderade jag ännu en snöflinga i vitt och tre mindre stjärnor som "knappar" på kanten.

Det här var ett mycket snabbt projekt, började på lördag och blev klar på söndag. Ett nystan skulle ha räckt bra, slutvikten blev 95 g.