KyJy#16 och #18; benvärmare

Jag har en dotter som älskar att gå med kjol och klänning. Under har hon tunna leggings och eftersom hon är så extremt varmblodig så har hon inte än börjat gå med tjocka utebyxor när vi åker till butiken eller likande utan tar bara på sig en jacka. Detta är första året hon går med jacka och byxor istället för halare / overall så tidigare har det inte varit nåt problem. Nu blev mamma lite tagen på bar gärning när jag plockade fram mina egna mjuka och värmande benvärmare och märkte att flickan går nästan barbent!

Så det blev ett nytt ex tempore projekt till min KyJy-utmaning. När jag letade i mina garngömmor hittade jag två alternativ, båda Novita 7 veljestä, men den ena ur gruppen Raita (randig) som är randad i en mild pastellregnbågsfärg med namnet Marschmellows och den andra ur gruppen Viidakko (djungel) som är svartvitrandig med namnet Zebra. Dock konstaterade jag att den pastellrandade passar henne bättre än den svartvita, så det blev den här gången Marschmellows.
Jag lade upp 12 maskor per sticka = 48 maskor, och sticka resår med 2 räta, 2 aviga. För ovanlighetens skull räknade jag inga varv, utan ttillförlitade mig på färgerna. Den första och sista fägomgången (nåja, lite måste jag ju räkna att det blev ca 15 varv) stickade jag med 3½ stickor, där emellan med 4 i fyra färgomgångar. De blev färdiga bara på några dagar, längden blev ungefär 30 cm, vilket var bra, kunde varit til och med lite längre med tanke på att prinsessan gärna drar upp dem över knäet. Garnåtgången var 86 g, vilket innebär att det finns garn kvar i nystanet (totalt 150 g) åtminstone till att sticka ett par vantar i matchande färg.

Inspirerad av dessa; hur snabbt de gick att sticka, så ville jag göra ett par till, men den här gången pröva mönsterstickning. Benvärmare är ju ett ganska tacksamt projekt, det är inte så stort som en tröja, och de blir varma när det är nästan hela tiden dubbelt garn. Jag hade tänkt kopiera hjärtanen ur några färdiga mönster, men slutligen blev det lättare att rita själv med inspiration av de färdiga mönstren.
Jag tänkte att jag har ju en massa Novita 7 veljestä garn i olika färger hemma, så jag tar av dem, så behöver jag inte räkna maskor om igen utan vet att 12 / 48 är lagom. Dottern och jag valde som färger rosa, ljusblå, ljuslila, turkos, pink och mörklila och jag satte förnöjt ner mig och började sticka. Plockade färger lite på måfå, och hade kommit till nedre mudden då jag lagom fick en liten prinsessa nerdumpand i famnen , så jag tog tillfället i akt för att prova. Suck, allt för tajta!

Suck, de höll på att bli en av de många ufona jag har liggande i knutarna och jag började frustrerat fundera hur jag skulle rita om mönstret för att ha 14-15 / 56-60 maskor istället. Som tur kom min kära mamma på besök och kom med en av sina snusförnuftiga strålande enkla idéer som lösning; om jag nu ska ha 60 maskor istället för 48, så varför inte bara hålla samma mönster och istället göra 5 mönsteromgångar per varv istället för 4!
Väldigt lättad och inspirerad tog jag itu med att sticka nya, och ändrade färgsättningen lite mer planerad den här gången, så att de pastellfärgade färgerna fungerar som bakgrundsfärg och de starkare färgerna fungerar som detaljer. Jag lade dessutom in två nya rader med hjärtan för att få benvärmarna lite längre. Nu hoppas jag innerligt att de passar bättre.

Jag har en tendens att sticka väldigt kompakt när jag mönsterstickar och jag tvinnar tråden vid varje maska eftersom jag inte tycker om de långa trådarna som fastnar överallt som jag minns från mina barndomströjor. Så dessa kommer att vara väldigt varma och jag hoppas att de kunde användas bl.a. när prinsessan ska åka skidskor med förskolan.
Det negativa med att mönstersticka är de oändligt många trådändorna som måste fästas...

Kvar ligger ännu en nästan färdig allt för smal benvärmare i väntan på att antingen jag ska repa upp, eller hitta på något annat av den, men jag har ingen aning om vad den kunde bli...