Hugo sträckte på sig och gick ut i huset och såg sig omkring. Han hade tänkt ta sig en pratstund med den gamla taxen, men hon var försvunnen. Katten visste att berätta att hunden åkte med familjens mamma varje dag och var borta hela dagen. Katten berättade att det hade varit olidligt tidigare när hunden stannat hemma eftersom hon hade varit helt panikslagen över att bli övergiven. Det hade inte hjälpt fastän katterna försökt lugna ner henne. Allt efter att familjens andra hund gått bort och den förra hustomten försvunnit så hade hundens panik stegrat sig. Nu brukade hunden berätta att hon fick följa med till ett ställe som mamman i familjen kallade arbetsplats, där hon hade en egen mjuk säng och en massa klappande händer.
Hugo hade en fartfylld dag framför sig. Han hade hoppats få lite information av den gamla taxen om området kring huset, men katterna kunde tillfredställa hans nyfikenhet, eftersom de brukade hålla koll över området. De jobbade hårt, fick han veta. Bakom huset låg en skog och därifrån trängde sig mössen på och försökte ta över. Båda katterna jobbade olika tider för att hinna vila emellanåt och ändå hålla mössen stången. I skogen bodde en skogstomtefamilj, som skötte om skogens djur. Den äldre katten hade fått hjälp att halta hem när han stött sin ena baktass och brukade hälsa på hos skogstomtefamiljen alltid emellanåt.
Hugo följde kattens anvisningar och gav sig iväg ut till skogen.
Det blev en trevlig dag i gott sällskap hos skogstomtefamiljen. Familjen bestod av pappa Sture Skogstomte, mamma Saga Skogstomte och deras små tvillingar Sten och Stina. Hugo fick mycket viktig information av dem och fick bland annat veta orsaken att den förra hustomten flyttat bort; Han hade varit otroligt allergisk mot katt och hund! Hugo drog en suck av lättnad, han hade lite oroat sig för vad som hade hänt att den förra hustomten hade gjort ett så drastiskt beslut och övergett sin familj.
När han strosade hem igen hade det redan blivit mörkt ute och han kände hur det pirrade i magen av nervositet. Hittills hade ingen reagerat på hans närvaro, men när skulle de märka hans närvaro, och hur skulle de reagera?
Han stannade till av förvåning när han kom fram till sin dörr. Den hade blivit smyckad och någon hade ställt fram ett stort fat med himmelskt doftande pepparkakor!
Han smakade på en bit, och så en till och en till... Åh, det här var bara såå gott! Han måste spara lite åt den vänliga skogstomtefamiljen också, de hade ju inte tillgång till sådana här läckerheter.
Han plockade in pepparkakorna i sitt krypin och sedan satte han sig ner i sin temporära bädd för att planera vad han skulle ta itu med till näst.
Han skulle behöva lite nya möbler; en säng, bord, stol och så drömde han om en soffa! De andra hustomte-eleverna hade skrattat åt honom när han hade nämnt att han ville ha en soffa. Vad ska du göra med en sån, hade de undrat? Vill du sitta har du ju en stol, och vill du ligga har du en säng. Men han drömde fortfarande, en mjuk soffa att sjunka ner i, att inte behöva ta beslutet om att sitta eller ligga utan man kunde göra båda i...
När huset blivit tyst och alla gått och lagt sig kröp han ut ur sitt krypin. Han gick omkring och tittade på den sovande familjen. Han plockade bort en tidning från dotterns säng för att hon inte skulle vara tvungen att ligga obekvämt och lade sig att läsa den på den mjuka mattan på golvet.
När han sett till att allt var bra i huset kröp han själv tillbaka in i sitt krypin och lade sig att sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar