söndag 19 november 2017

Hugo Hustomte flyttar in

Det var en regnig och blåsig söndag kväll. Hugo klättrade upp och tittade in genom köksfönstret mot gatan. Där inne satt hans nya familj och åt middag. På golvet satt en gammal tax och väntade förväntansfullt på sin middag. Familjen skrattade och skojade med varandra medan de åt. Hugo gillade det han såg. Han hade en lång vandring bakom sig och såg fram emot en mjukstart i sitt nya arbete som hustomte för den här familjen.
Han hoppade ner och funderade en stund. Skulle han ta den lätta, men inte så ofarliga vägen in, eller vara mer kontroversiell och trditionsbunden och ta sig in först efter att familjen gått och lagt sig. Äh, han skulle pröva hålla på sin egen stil, inte bli så stel och uppstoppad som hans läromästare hade varit.
Han klättrade upp och ringde på dörrklockan, ställde sig brevid väggen så att han inte skulle genast bli upptäckt. När pappan i familjen kom och öppnade  dörren smet han in och gömde sig i skuggorna vid skohyllan. Pappan såg lite lättad ut när han han inte såg någon bakom dörren, men hade en bekymrad rynka i pannan. -Det var ingen där, sa han till resten av familjen. Medan familjen diskuterade hur det kunde komma sig att någon ringt men smitit sin väg, trots att de tittat mot uppfarten hela tiden, skrattade Hugo Hustomte för sig själv och gratulerade sig själv för den fina idéen att bli inbjuden till sitt nya hus.
Dottern var mest klarsynt och gissade sig till sanningen, men som Hugo hade nästan gissat sig till, så trodde inte hennes föräldrar på henne, utan hittade på sin egen vilda teori om trådlösa ringklockor och grannar som hade liknande som sänt ut felsignal. Hugo fnissade. Det här skulle bli en rolig familj att bo hos!
Men nu var det dags för arbete!
Han skulle ju behöva bekanta sig med hela familjen, inte bara människorna! Dessutom så behövde han sitt eget krypin så att han kunde vila ut emellanåt.
Den gamla taxen kom fram och presenterade sig. Hon såg lite dåligt, och hörde ännu mindre, men nosen hennes var det inget fel på och hon kände genast vittringen av Hugo när han smet genom huset och undersökte sitt nya hem. Hon hade många år på nacken och kände sig lite risig emellanåt, men berättade att familjen tagit väl hand om henne och sköter om henne enligt bästa förmåga. Enligt hennes egen utsago höll de ju förstås på att svälta ihjäl henne, men det visste Hugo av erfarenhet att hundar alltid tyckte.
Han träffade på familjens yngsta medlem, en ytterst lurvig liten kattfröken, blyg och försynt, som lovade att han skulle gärna få borsta henne, så att han kunde få bra päls till en mjuk säng och kudde.
Hon berättade att hon inte kom så väl överens med den andra katten i familjen som var en bufflig buse och, helt olik henne själv, alltid var framfusig och krävde uppmärksamhet av alla.
Den buffliga typen visade sig vara en missförstådd herreman som älskade uppmärksamhet och var rädd för att bli bortglömd. Han var rädd för att den nya katten kommit för att ersätta honom och försökte därför hålla henne på avstånd. Han ville ju bara ha kärlek och närhet.
Hugo stannade till när han gått genom huset. Enligt var han hade hört av djuren, så rörde sig männsikorna mest i mellanvåningen. Nedre våningen brukade vara kall och dragig om vintern, och i somras hade dottern flyttat upp i övre våningen, innan dess hade den också varit ganska övergiven.
Han ville visa sin nya familj att han hade kommit för att ta hand om dem, dock hålla sig inom Tomtereglerna och absolut inte bli sedd.Han gillade speglarna i trappan (han var ju trots allt ganska ung och var en aning fåfäng) så han beslöt att bygga sitt krypin på övre trappavsatsen. Han jobbade hela natten och på morgonen var han klar. Han hade hittat alla möjliga fynd till sitt nya krypin och hade hittat prima byggmaterial så att han kunnat bygga sig en riktigt fin dörr till sitt krypin.
När morgonen började närmas stod han förnöjt och beundrade nattens verk. En fin dörr, trappa upp till dörren och han hade till och med hittat en matta han kunde ha under trappan sin.

Han gäspade stort och kröp in i sitt nya, första egna hem! Han lade sig bekvämt till rätta i sin provisoriska säng, en stor hög med ull och hår som de vänliga katterna och hunden låtit honom få.
Han väntade med spänning på vad inkommande dag skulle föra med sig och hur den nya familjen skulle reagera på hans dörr och existens. Imorgon skulle han få se om det här var ett ställe han skulle kunna stanna på eller om han skulle vara tvungen att ge sig iväg och leta efter ett nytt hem.

torsdag 16 november 2017

Prinsesskrona till Prinsessans kalas

Jag började leta efter ett inlägg jag var säker på att jag gjort, men det har tydligen helt totalt glömt! Jag virkade för flera år sedan, till prinsessans 4 års kalas kronor åt alla inbjudna barn. De inbjudna var både flickor och pojkar i åldern 0-5 år. Jag hade hittat på internet en bild (tyvärr har jag bara i tiderna sparat bilden, så jag kan inte ge credit till den person som ursprungligen skapat den. Kontakta mig gärna om du känner igen dig?)
 Här poserar födelsedagsbarnet med sin fina prinsessklänning och rosa krona. Jag virkade tidigare en annan, som jag stärkte med sockerlösning, men den hölls aldrig på och blev därför aldrig använd. Den här är följsam och bekväm.
Jag virkade två olika storlekar. Hemma hittade jag garnet Novita Samos i flera olika pastellfärger, så det blev en krona av var färg och var storlek. Eftersom deltagarna var av så varierande ålder, gjorde jag två olika storlekar. Den mindre hade 80 maskor och den större hade 88 maskor.


Mönstret är alltså användbart till olika garntjocklek och olika storlekar. Huvudsaken är att det är delbart med 8. Jag använde alltså Novita Samos, virknål 4 (om jag kommer rätt ihåg). Med min långsamma virkstil tog det mig ca en timme att virka en krona, så de går ganska fort att virka och innehåller inga konstiga virktermer.
 Varv 1: Virka 80 lm. Kolla att du inte har snurr på lm-kejdan innan du fäster i den första med en sm.

Varv 2: Virka 1 lm (räknas som första fm) och 1 fm i varje lm, slut med sm.

Varv 3: Virka på samma sätt som i varv 2.

Varv 4: Virka 3 lm (räknas som den första stolpen), * 3 lm, hoppa över 3m, 2 st i följande m * Upprepa varvet till slut, och avsluta med 3 lm, 1 st i samma m som den första st, och 1 sm i första st.

Varv 5: Virka sm till lmb. # lm (räknas som första stolpen), 2 st, 3 lm, 2 st i samma lmb, *1 lm, 1 st i följande lmb, 1  lm, (3 st, 3 lm, 3 st) i följande lmb* upprepa varvet till slut, avsluta med 1 lm, 1 st i sista lmb, 1 lm och fäst med 1 sm i första st.

Varv 6: 1 fm i varje st och lm, förutom i de tre lm på varje topp, där det virkas 3 lm, fortsätt med fm till följande topp. Avsluta varvet med sm.

Fäst trådarna och trä kronan på prinsen eller prinsessan.

onsdag 28 december 2016

Halsdukar, halsdukar, halsdukar...

Ja, så börjar det bli höst. Kallt, mörkt och ruskigt väder, då man vill vira in sig i en stor fluffig halsduk som man kan gosa in hakan i. Prinsesskusinerna fick varsin virkad halsduk för tre (!?!) år sedan, den ena gjorde jag tydligen alltför liten, eftersom hon växte ur sin på ett år, men den andra halsduken (som finns nämnd här) är ännu i användning. Nu frågade min syster om jag kunde göra en ny åt den stackars prinsesskusinen som är utan, vars halsduk blev alltför liten allför fort.
Sagt och gjort. Jag gick ner till butiken och samlade ihop alla nystan av ett supermjukt och skönt garn Red Heart Soft (som är "bara" akryl, men som jag har varit väldigt nöjd med i de arbeten jag hittills gjort), tog foto på dem och skickade för val av färger.


Hon har just nu kommit in i en grön period, så hon önskade grönt och vitt.

Jag mätte min egna köpistubhalsduk, längden var ca 160 cm och bredden ca 40 cm.
Garnets rekommendation är virknåls storlek 5mm, men eftersom jag ville ha halsduken fluffig, gick jag upp till storlek 6mm.


Jag lade upp 170 m med en tjockare virknål (8mm), eftersom jag har märkt att när jag lägger upp kedjemaskor blir det en väldigt spänd kant. Jag har kommit fram till alternativen att ta en större virknål för första varvets kedjemaskor eller virka dubbelt så många kedjemaskor och sedan virka stolpar i varannan maska.
Jag dubbelkollade två gånger att jag inte hade tvinn på min kedjemaska innan jag slöt till en ring med en smygmaska.
Därav började jag virka stolpar med 6mm virknål. Varvet slöt jag med en smygmaska och första stolpen består av 3 kjm.
Två nystan räcker till dryga 16 v, (ca 24 cm i bredden) men eftersom jag hittade på ett mönster med 4v grön, 1v vit, 3v grön, 2v vit, 2v grön, 3v vit, 1v grön och 4v vit som blev 20 v (ca 30 cm i bredden) så handlade jag ett par nystan till (de är ju inte så dyra...)
Eftersom den blev väldigt snabbt klar, så frågade jag hennes syster om hon också ville ha en till, och hennes val föll på svart och grått, i samma mönster som den gröna. Båda blev klara i precis perfekt tajmning, kvällen innan prinsesskusinerna anlände på besök.


Den tredje blev åt Prinsessan, men eftersom hon ännu är ganska mycket mindre så minskade jag maskorna till 150 m. Hon valde rött som tema i tre olika nyanser; rött rosa och lila. Hon ville ha smala ränder och jag funderade först på att följa samma teknik som tidigare, men att följa två trådar upp på ett och samma ställe i halsduken kommer att ge en mycket tydligare skarv, så jag kom på idéen att virka 50 m av varje färg och sedan fortsätta med följande. Det innebär att det blev smalrandigt, med lite spiralkänsla.

Jag stickade också en matchande dragspelsmössa åt Prinsessan.

Vikten eller garnåtgången blev ganska olika trots att de alla tre var ganska lika i storlek; grön-vita vägde 227 g, grå-svarta 334 g och rödrandiga 150 g. Till mössan gick det åt 73 g.

KyJy #17; pannband eller krona

Ytterligare ett ex tempore project kröp in på min lista, gonom att jag dagen innan suttit och surfat runt på en massa bilder på olika handarbeten och lagt märke till ett pannband som var stickat i form av en krona. Jag blev klart fascinerad och skissade hastigast ett ungefärligt mönster (Det verkade nämligen som om den var stickad uppifrån och ner istället för nerifrån och upp!), men glömde den ganska fort. Ända tills Prinsessan och jag på morgonen stod inför problemet att få frisyren in i mössan... Hon hade velat ha en LillaMy-frisyr, med allt hår virat ihop till en tofs mitt på huvudet och den gick ju inte bra in i mössan. Eftersom det ännu inte var så kallt ute, så konstaterade vi att man borde klippa upp mössan så skulle den skydda öronen, men inte förstöra frisyren. Då kom jag ihåg kronan / pannbandet från dagen innan och när jag väl fått henne iväg till Förskolan tog jag itu med att finslipa lite mitt mönster och prova mig fram till ett fungerande mönster med rätt antal mönsteromgångar för att passa i storlek.
Själv var jag sjukskriven på grund av att jag inte hade någon röst... Tråkigt att sitta hemma när man i princip är helt frisk, det enda problemet är att jag inte får något ljud ur mig, men jag kan ju inte ge telefonsupport utan röst, så fick snällt stanna hemma i nästan två veckor. Men man ska ju se positivt på saker och ting, så jag tog itu med att sticka och virka av hjärtans lust! <3
Jag har länge haft ett nystan rosa Novita Hile liggande i mina garngömmor. Vad jag ursprungligen hade tänkt sticka av det, kommer jag inte ens ihåg, men kanske det var en mössa eller dylikt. Men nu ropade det åt mig att det ville bli en krona! Så sagt och gjort; tjockt, gosigt, rosa, glittrigt garn, som innehåller 20% ylle, det passade ju perfekt till en öronvärmande krona åt en lite Prinsessa!
Den gick i ett nafs att sticka och det gick åt bara 37 g av garnnystanet.


Jag bestämde mig för att sticka en till, den här gången i det pinkfärgade reflexgarnet Red Heart Reflective. Jag hittade ett litet nystan som vägde dryga 40 g, så jag tänkte att det borde ju räcka till... Eller så inte... Jag fick göra den lite smalare, ett par varv kortare, för det här garnet vägde mer än det andra. Jag har lekt lite med tanken på att sy en mössa i fleece som jag sedan skulle sy fast reflexkronan på, men jag har ännu inte presenterat idén för Prinsessan, så vi får se.





tisdag 27 december 2016

Frozen set åt Prinsessan med mössa, vantar och halsduk

Först uppkom behovet av en ny halsduk, och så virkade jag en kraghalsduk inspirerad av Pysselnetans mönster.

Sedan tänkte jag sticka ett par matchande vantar, eftersom Prinsessan verkde ha vuxit ur nästan alla vantar i lådan. Som mönster använde jag samma som till de övriga vantarna som jag stickat den här hösten.

Och rätt som det var så kom ännu ett behov till en ny mössa, en som hon hunde använda fastän hon har det långa håret uppsatt i någon utstående frisyr.Fick idén till en luva av nåt slag, eftersom tomteluvan har varit en av favoritmössorna hela december. Efter ett kort sökande hittade jag på Drops sidor ett mönster vid namn Tuva som motsvarade det jag letade efter. Visst, igen blev det lite modifikationer enligt eget huvud. Dessutom funderar jag ännu på om jag ska sy ett foder vid huvuddelen så att mössan blir varmare om öronen och håller bättre mot kall blåst.

Och så här fin blev Prinsessan i sin utstyrsel:


tisdag 22 november 2016

Vantar, vantar, mera vantar...

 Så kom den igen. Ruschen när man igen skulle plocka fram varmt åt Prinsessan på händerna och märkte att nästan alla vantar börjar igen vara för små! Dessutom hade förskolegruppen otur att inte ha något torkskåp innan värsta ovädret bröt ut, så det behövdes flera vantar för att hålla en Prinsessa torr och varm om händerna.

Så det var bara att ta itu igen. Novitas 7 bröder garn brukar vara en av mina favoriter till vantar så jag började med att gräva i de gömmorna efter någon passlig färg. Hittade Tiger-färgen som jag gissade att Prinsessan kunde gilla att bli en liten tigertass. Därtill Marchmellows-färgen jag stickade redan benvärmare åt henne av. Till slut tog jag ännu och stickade åt henne ett par Finlands-vantar, som hon skall få på självständighetsdagen i julkalenden den 6.12.

Nu borde jag ännu ta och sticka några par tunnare vantar, som innervantar (bästa sättet att hålla sig varm och lite längre torr är att ha ett par lite tunnare vantar som sitter bra på handen, och sedan på det ett par lite tjockare par ovanpå) eftersom hon har lyckats tappa bort två högervantar av det tunnare slaget redan på förskolan...

Favorittummen är fortfarande den indiska tumkilen, men eftersom dotterns hand börjar bli längre och smalare brukar jag förlänga tumkilen, så att jag stickar ett mellanvarv utan ökningar mellan ökningarna antingen mellan varje eller varannan ökning.

De pastellfärgade Marchmellows-vantarna är KyJy #15.2 med en vikt på 47 g, medan de tunna randiga är KyJy #15.1 med en vikt på 15 g.

Och till slut vill jag ännu dela med mig hur kul det är emellanåt att försöka ta foto på sina alster. Linslusen vill ha också vara med...

måndag 21 november 2016

Pysselnetans halsduk

Eftersom prinsessan tyckte ändå att den rödrandiga halsduken blev för stor och jobbig att använda, bestämde jag mig för att pröva Pysselnetans sjalkrage. Men eftersom jag nu aldrig kan följa mönster, blev det ju som det blev och blev ändå till slut nåt helt eget...

Istället för fasta maskor virkade jag halvstolpar. Jag använde samma garn som till de andra halsdukarna, Red Hearts Soft, som är så underbart fluffigt och mjukt.
Färgen blev en grann turkos,med tanke på frökens Frost-fascination, så tänkte jag mig en kombination med vitt så att det blir en "Elsa"-halsduk.
Jag virkade med virknål 7, och istället för att lägga upp med kedjemaskor, började jag direkt med halvstolpar enligt Little Monkeys Crochet tutorial.

Jag virkade ihop den och fortsatte med kanten runt i vitt garn med halvstolpar även här, istället för stolpar, eftersom jag gillar kanten som blir med halvstolpar. Till slut broderade jag ännu en snöflinga i vitt och tre mindre stjärnor som "knappar" på kanten.

Det här var ett mycket snabbt projekt, började på lördag och blev klar på söndag. Ett nystan skulle ha räckt bra, slutvikten blev 95 g.